Om källor
Kategori: källor
Översikt på de viktigaste källorna till detta arbete:
Websidor:
Film:
Böcker:
-Hemligheten: från ögonskast till varaktig relation (2008) av Dan Josefsson och Egil Linge.
-Mindfulness- Steg för steg i åtta veckor (2013) av Mark Williams och Danny Penman.
-Verklig lycka: en grundbok i positiv psykolog (2007), av Martin Seligman.
-Psykologins grunder (1998), av Lars Karlsson.
-Gilla läget. Hur allt gick åt helvete med positivt tänkande (2011), av Barbara Ehrenreich.
-Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral (2011), av Bengt Brülde.
-Lyckans verktyg (2007), av Sonja Lyubomirsky.
-Västerlandets filosofi (2009), av Kenny Anthony.
Kommentar:
För att kunna nå fram till projektets syfte samt finna ett svar på de frågeställningar som är inkluderade, har all källmaterial kristiskt granskats och ifrågasätts, det vill säga dess trovärdighet och faktainnehåll. Detta är viktigt då det finns en stor industri av självhjälpsböcker kring ämnet lycka som inte är vetenskapligt bevisade och endast är ute efter ekonomisk vinst, då efterfrågan på material inom ämnet är stort.
Projektet har därför endast använt sig av forskare som är erkännt pålitliga och som har doktorerat i ämnet i flertalet år. All källmaterial finns hänvisade i varje inlägg och kommer från litteratur och material från böcker, webben och dokumentärfilmer. Projektet har medvetet valt att främst fokusera på litterära källor i form av böcker, eftersom webben oftast inte uppnår de vetenskapliga krav som krävs.
De webb-baserade källor som använts har alla gemensamt att de stöds av etablerade lyckoforskare eller experter i ämnet.
Det är dock något svårt att säkerhetställa källor som Platon och Aristoteles. Eftersom de levde för väldigt länge sedan finns det självklart brister i bevismaterial. Dessutom är deras teorier starkt präglade av det samhälle och kultur de levde i; det antika Grekland. Jag har ändå valt att ta med deras teorier eftersom de tar upp många funderingar kring lycka, dessutom kan det vara intressant att jämföra den ursprungliga synen på lycka med den moderna lyckoforskningen. Det har alltså varit ett medvetet val att inkludera både nya och äldre källor såväl som filosofiska och psykologiska perspektiv för att få en så mångfacetterad bild av lycka som möjligt.
Övriga källor finns att hitta i de separata inläggen.
/Amanda
