Om lycka: Positiv psykologi
Kategori: resultat
På senare tid har en nytt perspektiv inom psykologi blivit populärt, nämligen den så kallade positiva psykologin.
Författarna Martin Seligman och Mihalu Csikszentmihalyi publicerade år 2000 en artikel med titeln Positive Psychology. Författarna menade att det var dags att byta fokus inom psykologin, istället för att fokusera på det negativa och psykisk ohälsa så ska man främja psykisk hälsa innan det hinner övergå till en psykisk ohälsa. Positiv psykologi handlar om att förebygga ohälsa, snarare än att behandla den. Med sin artikel ville de påverka psykologer att utgå från ett mer positiv perspektiv med inriktning på människans möjligheter.
Seligman har tidigare utvecklat teorin om inlärd hjälplöshet. Teorin innebär att man av erfarenhet utvecklat en passitivitet kring sin livssituation. Att känna att man ej har kontroll över sin situation och välmående resulterar i en uppgiven attityd och nedstämdhet. Seligman ändrade alltså spår när han på senare tid ägnat sig åt positiv psykologi. År 2007, sju år efter artikeln publicerat, gav Seligman ut boken Verklig lycka: en grundbok i positiv psykolog.
Csikszentmihalyi, även kallad "flowmannen", ligger bakom terin om flow. Csikszentmihalyi lanserande begreppet på 90-talet och har skrivit ett flertalet böcker inom ämnet.
-Det kommer snart ett inlägg här på bloggen om flow-
Positiv psykologi är ett snabbt växande vetenskapligt område som kan ses som ett nytt perspektiv inom psykologin. I Seligmans bok Verklig lycka: en grundbok i positiv psykolog beskrivs positiv psykologi som något nytt, men som bygger vidare på det humanistiska och kognitiva perspektivet. Inom den positiva psykologin så deifnieras lycka som ett subjektiv välbefinnande.
Ett flertalet lyckoforskare framhäver mindfullness som något positivt (mer om mindfullness kommer i separat inlägg här på bloggen). Den positiva psykologin tittar mycket utifrån det kognitiva perspektivet, hur våra tankar påverkar våra känslor och handlingar. Det handlar om hur vi hanterar motgångar, snarare än att inte alls möta några motgångar. Inom den positiva psykologin menar man att förmågan att bli medveten om sina tankar och hur man påverkar dem i sin tur kan påverka vår upplevelse. Det gäller i många fall att "välja" lycka.
Aron Antonovskys forskning nämns ofta inom positiv psykologi. Antonovskys fann att människor som genomlidit något traumatiskt, t ex. sutttit i koncentrationsläger, men ändå är psykiskt friska, är det för att de utvecklat en känsla för sammanhang; "KASAM".
Begreppet KASAM består av tre friskfaktorer, dessa faktorer gör en bättre rustad för att klara motgångar som negativa känslor och stress.
De tre är:
-Begriplighet (att man upplever världen som begriplig och strukturerad, ej kaotisk och oförklarig).
-Hanterbarhet (ej ett hjälplöst offer).
-Meningsfullhet (om en försöker att hitta en mening i det olyckliga så mår denne bättre).
En teori som används för att öka lyckan är den så kallade ATC; Acceptance Commitment Therapy. Teorin beskrivs i en artikel publicerad i tidskriften Modern Psykologi, nr 6, 2010. Gruntanken handlar om att acceptera att vi drabbas av jobbiga saker i livet; ångest smärta och förluster. MEN, att vi ändå kan agera utifårn våra värderingar och göra saker som vi uppskattar. Du är t ex. inte din sjukdom, Rikard Wicksell, psykolog, säger i samma artikel; "Vi släpper målet om att reducera smärtan och istället fokuserar vi på att hitta ett bättre förhållningsätt till sin smärta". Det handlar om att acceptera sin situation och utgå ifrån de möjligheter som faktiskt finns. I aritkeln utalar sig Gunnar Olsson, överläkare på smärtklinik i Sverige; "Det är ett enormt perspektivskifte, att lära patienten att leva ett bra liv trots smärtan. Inte fokusera på att ta bort den."
Trots att du lever med en kronisk sjukdom så är du kapabel till att leva ett lycklig liv. Varje patient som genomgår ATC uppmanas att fundera över sina värderingar i livet. Det är viktigt att ha något att sträva mot. Detta kan handla om viljan att vara en bra förälder till sina barn, följa en dröm, jobba mindre eller jobba med något meningsfullt, vara givmild och så vidare.
Det handlar om att uppskatta det man har, se sina styrkor och ej sina svagheter.
I början av detta inlägg nämdes den positiva psykologins defintion av lycka som subjektivt välbefinnande, men vad menas egentligen med det? Enligt filosofen Bengt Brülde handlar lycka om en kombination av livstillfredställelse och subjektivt välbefinnande.
Är du lycklig? Då värderar du ditt liv positivt och mår dessutom bra!
Är du olycklig? Då värderar du ditt liv negativt och mår också dåligt.
/ Amanda
